Traumatisk,Snuskig Upplevelse
Nu ska jag berätta om min traumatiska upplevelse jag var med om i måndags.
Jah hade tränat som vanligt, gick till Karlberg station för att hoppa på de lilla tågt, går ner för trapporna och ut på perongen. Där står en gubbe som kolla på mig med en väldigt speciel blick. Jag la märke att han var väldigt välklädd, dvs. kostymbyxor, ny putsade skor, en dotorvästa och så hade han en svart väldigt stor lång och tjock canada gås jacka på sig... nog för att det är kallt tänkte jag men inte så kallt kanske, men jaja han frös väl.... jag gick vidare bort på perongen (jag går alltid lägs bort på perongen för jag ska kliva på tåget längs fram) och då känner jag att han börjar gå efter mig. När jag kommer längs bort på perongen är han fortfarande med bakom mig, jag stannar längs bort och han också.
Han ställer sig och börjar snegla på mig hela tiden, med en riktigt obehaglig blick, jag försöker titta bort så mycket som möjligt för att slippa ögonkontack, men de är svårt när man känner att man blir iaktagen sådär. Så i ögonvrån kollar jag på honom och ser att han håller på med någonting under sin stora jacka- och så helt plötsligt så ser jag den bara- hans vidriga Snopp med världens ribba sticker ut genom gylfen. Jag måste sett fel tänker jag och tittar dit igen och ser den igen!
Jag får äckelpanik, vet inte var jag ska titta eller göra men så kommer tåget och jag kastar mig ombord,han gå efter mot tåget, jag sätter mig mellan 2 pers så han inte kan sätta sig brevid. Han kliver aldrig på, istället försöker han kika på mig genom rutan, jag stirrar rak fram och sen åker tåget.
Vad finns de för sjuka människor egentligen? - De är ju helt sjukt. Jag hade kunnat förstå om de var någe dregg eller liknande med nån störning, men de här verkar ju vara en helt vanlig person påväg hem från jobbet, kanske tilloch med hem till sin fru, sina barn??!! blääää
Jag kände mig inte rädd, men riktigt äcklad och chockad och vem vet, nästa gång gör han kanske samma sak, fast på kvällen framför nån stackars tonårstjejj....
Ser jag honom en gång till ska jag gå fram och vrida om den där saken han försökte gömma innanför jackan..
Såhår i efterhand ångrar jag nästan att jag inte stanna kvar och kolla vad han hade tänkt med de hela, skulle han fortsätta handtrallen och lägga saggen i fickan på canadagås jackan eller what???
Idag kom bror och hälsa på en sväng på jobbet... jag tog han på en guidning på terassen som en liten terapi för hans höjdskräck... de gick ganska bra faktiskt
sen kom papsen och hämta upp oss och så åkte vi hem till Rompen. Fika och snacka lite skit innan de var dags för dem att åka hemmåt igen.
Nu väntar jag på nya sofforna som vi har köpt av Froggen, vi ska ha dom till vi gör om vardagsrummet helt och hållet i höst =)!
Puss & HejDå
Jah hade tränat som vanligt, gick till Karlberg station för att hoppa på de lilla tågt, går ner för trapporna och ut på perongen. Där står en gubbe som kolla på mig med en väldigt speciel blick. Jag la märke att han var väldigt välklädd, dvs. kostymbyxor, ny putsade skor, en dotorvästa och så hade han en svart väldigt stor lång och tjock canada gås jacka på sig... nog för att det är kallt tänkte jag men inte så kallt kanske, men jaja han frös väl.... jag gick vidare bort på perongen (jag går alltid lägs bort på perongen för jag ska kliva på tåget längs fram) och då känner jag att han börjar gå efter mig. När jag kommer längs bort på perongen är han fortfarande med bakom mig, jag stannar längs bort och han också.
Han ställer sig och börjar snegla på mig hela tiden, med en riktigt obehaglig blick, jag försöker titta bort så mycket som möjligt för att slippa ögonkontack, men de är svårt när man känner att man blir iaktagen sådär. Så i ögonvrån kollar jag på honom och ser att han håller på med någonting under sin stora jacka- och så helt plötsligt så ser jag den bara- hans vidriga Snopp med världens ribba sticker ut genom gylfen. Jag måste sett fel tänker jag och tittar dit igen och ser den igen!
Jag får äckelpanik, vet inte var jag ska titta eller göra men så kommer tåget och jag kastar mig ombord,han gå efter mot tåget, jag sätter mig mellan 2 pers så han inte kan sätta sig brevid. Han kliver aldrig på, istället försöker han kika på mig genom rutan, jag stirrar rak fram och sen åker tåget.
Vad finns de för sjuka människor egentligen? - De är ju helt sjukt. Jag hade kunnat förstå om de var någe dregg eller liknande med nån störning, men de här verkar ju vara en helt vanlig person påväg hem från jobbet, kanske tilloch med hem till sin fru, sina barn??!! blääää
Jag kände mig inte rädd, men riktigt äcklad och chockad och vem vet, nästa gång gör han kanske samma sak, fast på kvällen framför nån stackars tonårstjejj....
Ser jag honom en gång till ska jag gå fram och vrida om den där saken han försökte gömma innanför jackan..
Såhår i efterhand ångrar jag nästan att jag inte stanna kvar och kolla vad han hade tänkt med de hela, skulle han fortsätta handtrallen och lägga saggen i fickan på canadagås jackan eller what???
Idag kom bror och hälsa på en sväng på jobbet... jag tog han på en guidning på terassen som en liten terapi för hans höjdskräck... de gick ganska bra faktiskt
sen kom papsen och hämta upp oss och så åkte vi hem till Rompen. Fika och snacka lite skit innan de var dags för dem att åka hemmåt igen.
Nu väntar jag på nya sofforna som vi har köpt av Froggen, vi ska ha dom till vi gör om vardagsrummet helt och hållet i höst =)!
Puss & HejDå
Kommentarer
Trackback
